Julångesten är som sagt tillbaka..
Ja, då är vi här igen, alla butiker smäller upp med överdrivet mycket julpynt, granar, allt glitter och myskänsla..
När jag var liten älskade jag julen, samma när mina barn var små och familjen var "hel" fortfarande.. men nu får jag ont i magen och jag får en ångestladdad känsla så fort jag tänker på julafton och allt vad de innebär.. Jag hade så gärna önskat mig att alla kunde fira den tillsamm...ans med god mat, glädje, spel, kalle, choklade och tomte.. :)..
men tyvärr så har de senaste åren vart utan barnen, då jag förr valde att fira julen med mina barns pappas familj som bor i Norge och har de hur vackert som helst med öppenspis, hav och underbar natur så vill jag inte förstöra deras tradition bara för att jag vill... eller så har jag arbetat för att fly från de jag inte kan göra något åt.. Jag hade velat ta med barnen på en resa till värmen eller till snön och umgåtts och hittat på en massa kul äventyr.. men ekonomin tillåter tyvärr inte de just nu...
Den känslan är de inte bara jag som bär och vi vågar inte riktigt gå ut med de och prata högt.. man kan ju bli dömd.. Förra året bjöd jag hem vänner som satt i samma situation, men tyvärr så kan jag inte de detta i år pga att jag ska arbeta..
Jag är som sagt inte är ensam med den känslan... Så sitt inte hemma och fly bort... Börja fråga och prata om din jul så kanske de dyker upp någon inbjudan eller du kanske kan bjuda hem och ni blir ett gott gäng som får ett härligt minne..:))
När jag var liten älskade jag julen, samma när mina barn var små och familjen var "hel" fortfarande.. men nu får jag ont i magen och jag får en ångestladdad känsla så fort jag tänker på julafton och allt vad de innebär.. Jag hade så gärna önskat mig att alla kunde fira den tillsamm...ans med god mat, glädje, spel, kalle, choklade och tomte.. :)..
men tyvärr så har de senaste åren vart utan barnen, då jag förr valde att fira julen med mina barns pappas familj som bor i Norge och har de hur vackert som helst med öppenspis, hav och underbar natur så vill jag inte förstöra deras tradition bara för att jag vill... eller så har jag arbetat för att fly från de jag inte kan göra något åt.. Jag hade velat ta med barnen på en resa till värmen eller till snön och umgåtts och hittat på en massa kul äventyr.. men ekonomin tillåter tyvärr inte de just nu...
Den känslan är de inte bara jag som bär och vi vågar inte riktigt gå ut med de och prata högt.. man kan ju bli dömd.. Förra året bjöd jag hem vänner som satt i samma situation, men tyvärr så kan jag inte de detta i år pga att jag ska arbeta..
Jag är som sagt inte är ensam med den känslan... Så sitt inte hemma och fly bort... Börja fråga och prata om din jul så kanske de dyker upp någon inbjudan eller du kanske kan bjuda hem och ni blir ett gott gäng som får ett härligt minne..:))
Kommentarer
Trackback
